Konsekvenser av dammrivningar

Bakgrund och orsaker

Syftet med EU:s vattendirektiv var att ”upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten” (artikel 1 i direktivet), och grundades på ”behovet av åtgärder för att undvika en försämring av sötvattenkvaliteten och sötvattenkvantiteten på sikt, och ett åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar förvaltning och skydd av sötvattenresurserna”. Det står också: ”Detta direktiv bör bidra till en successiv minskning av utsläppen av farliga ämnen till vatten”. Det är alltså tillgången på tillräckligt med rent vatten som är det övergripande och viktigaste syftet med direktivet.

Tyvärr har diverse intresseföreningar och myndigheter i Sverige kidnappat frågan så att den framförallt kommit att handla om vandringshinder för vissa fiskarter. Särintressen har påverkat implementeringnen av direktivet i svensk lag så att staten nu ställer krav på dammägare att bygga dyra faunapassager förbi befintliga dammar. Detta medför att dessa i stället rivs i allt högre takt då kostnaderna för dessa så kallade miljöåtgärder är för höga. Mycket lite eller ingen hänsyn tas till de boende, företag eller kulturvärden vid sjöarna som skapats genom dämningar. Detta trots att EU-direktivet tvärtom pekar på nödvändigheten av att ”integrera skyddet och den hållbara förvaltningen av vattenresurserna med andra av gemenskapens politikområden, exempelvis energi, transport, jordbruk, fiskeri, regional politik och turism”.


Konsekvenser av dammrivningar

När en damm rivs försvinner eller sjunker vattennivån i den sjö som dammen skapade drastiskt. Landskapet kan i ett slag förändras groteskt. Dybottnar eller ökenlandskap uppenbarar sig, våtmarker i utkanten på sjöarna torkar och försvinner, sly växer så småning om in och området växer igen.Vari består den hållbara livsmiljön, när sjöar utanför våra fönster plötsligt krymper till hälften, eller försvinner helt, badplatser hamnar långt upp på land, grävda brunnar sinar, och turister och arbetstillfällen försvinner i takt med förfulandet av landskapet. Människor har inte ”bosatt sig vid en kraftverksdamm” som det hävdats i debatten kring dammar. Man har bosatt sig vid en sjö, som skapades av att en bäck dämdes upp för ca 300 år sedan för att användas till driften av kvarnar, sågar, hyttor och smedjor.

Fastighetsvärden

Fastigheter som förlorar sin sjötomt eller sjöutsikt sjunker drastiskt i värde. Fastiheten är ofta svenskarnas största tillgång och är högt belånade. Att tömma en sjö och förstöra fastighetsvärden kan liknas vid att bli rånad av staten på sin enda säkerhet man har för lån och inför ålderdomen.

Rekreation och barns rättigheter
Sjöarna ger möjligheter till många vattenaktiviteter som paddling, rodd, simning, fågelskådande, skridskoåkning och isfiske på vintern för att nämna några.
Samhällen och byar på landsbygden har begränsat utbud av fritidsaktiviteter för barn och unga. De är ofta hänvisade till de möjligheter som naturen och vatten ger. Vid en utrivning av dammar försämras dessa möjligheter kraftigt.

Lokal ekonomi och turism
Många bygder står och faller med turistverksamheten som byggts upp under drygt 40 år. Turismen ger liv åt bygden och möjligheter att visa vår kulturhistoria. Sådana miljöer är nödvändiga för att förstå Sveriges historia och industriella utveckling. Landskapet, naturen och historien är mycket betydelsefulla för vår identitet.

Fornlämningar och kulturmiljöer
Dammutrivningar eller anläggande av omfångsrika faunapassager skulle i många fall innebära mycket stora negativa konsekvenser för kulturmiljön på många unika platser och i omgivningen och innebära att visuella och funktionella samband bryts. Icke desto mindre innebär dagens praxis krav på faunapassager för exempelvis öring, trots att man samtidigt bedömer att det saknas förutsättningar för denna att leva i den aktuella sjön, och uppströms densamma.

Befintliga ekosystem
Fågellivet kommer att förändras vid dammutrivningar. Sjöfåglar kommer att försvinna då de får sina habitat förstörda på grund av torrläggning. Även myrmarksfåglar drabbas hårt då deras livsmiljö växer igen när myrmarkerna kring sjöarna torkar. Den rödlistade storspoven som är starkt hotad häckar på myrmarkerna runt våra sjöar. Åtgärder pågår för att återställa våtmarker i Sverige för att hjälpa drabbade arter, bland annat storspoven. Att då rasera dess naturliga häckningsplatser för att vissa svagsimmande fiskar, som inte alls är beroende av vandring för sin reproduktion, ska kunna vandra är helt förkastligt. Dessutom är storspoven ortstrogen vilket innebär att när den väl försvunnit från en plats är det mycket svårt att få den att återvända och etablera sig igen.